Att kalla dig för debutant vore missvisande, med tanke på din gedigna utgivningslista om hela nio barn-och ungdomsböcker. Men detta är första gången du ger dig på att skriva en vuxenroman. Hur kommer det sig att du ville ta det steget?
— Efter nio böcker för en yngre publik längtade jag efter att få prova på något nytt, där man inte behöver tänka på att förenkla och förtydliga på samma sätt som i en barnbok. Jag ville nog också se om jag kunde ta mig an uppgiften att skriva för en ny publik och det inom en genre som även den ligger mig varmt om hjärtat. Det har varit en rolig utmaning som också har gett mig mersmak.
Glasveranda med sjöutsikt är en härlig feelgood-karamell som utspelar sig i idylliska Dalarna, precis när det börja lacka mot jul. Och att det blev just Dalarna är ju ingen slump, eftersom du själv kommer därifrån. Men hur är det egentligen att skriva om sin egen hemort? Inskränks man i vad man kan, vill eller vågar skriva när man har en personlig relation till orten?
— Det finns både för- och nackdelar. Det finns mycket att relatera till och vacker natur att inspireras av alldeles runt husknuten. En del av upplevelserna i boken har jag också lånat direkt från hur det var när jag för några år sedan tillsammans med min familj flyttade tillbaka hit i vuxen ålder. Jag tror att folk kan känna igen sig i vissa situationer rent generellt, även om jag så klart har dragit en del av det till sin spets och jag tror att många har tillräcklig självdistans för att kunna skratta åt det. Det är ändå skrivet med värme. Sedan finns det så klart en risk när man skriver om en fysisk plats att någon vet ”precis” hur allting var förr och att man har missat någon detalj här och var, trots gedigen research. Men vissa konstnärliga friheter måste man också få ta sig och jag både tror och hoppas att jag kommer att kunna möta alla på byn även efter att de har läst boken. 😊
Hur kommer det sig att du ville skriva feelgood?
— Jag tycker att eftersmaken är väldigt viktig i en bok, oavsett genre, och jag hoppas att jag i och med denna bok har kunnat förmedla en varm känsla som läsaren vill dröja sig kvar vid och bära med sig. Jag är själv en person som gillar lyckliga slut och det är ju också en viktig ingrediens för denna genre.
Vilka författare och böcker har inspirerat dig? Vilka ingredienser ska — enligt dig — finnas med i den perfekta feelgood-boken?
— Jag tycker om Lilla bageriet på strandpromenaden. Även om det inte händer så mycket var det ändå en lättsam bok och en skön känsla att bara få hänga med karaktärerna och att få vara i den miljön. Gillar även När kräftorna sjunger. Jag tycker att platsen/miljön är viktig, karaktärerna, att det finns någon/några som är sympatiska och som man hejar på, lite romantik, en gripande berättelse och så slutet då, det som man förhoppningsvis vill bära med sig.
Hur har du upplevt processen med att skriva en vuxenroman jämfört med att skriva för barn och ungdomar?
— Det är roligt att skriva för båda målgrupperna, och båda har också sina utmaningar. I en barnbok är det en annan dramaturgi, tempot är superviktigt, att skala ner och förenkla. I en vuxenbok kan man ta ut svängarna betydligt, skoja till det mer och fördjupa men det tar också längre tid att redigera eftersom boken är mer omfattande.
Vi har förstått att du bor i ett fantastiskt Dala-idylliskt hem som till och med figurerat i inrednings- och livsstilsmagasin. Arbetar du alltid i hemmet när du skriver? Hur viktig är hemmiljön för ditt arbete som författare?
— Den fysiska platsen i sig är mindre viktig för mig, det viktigaste är att det är en trivsam plats med lugn och ro. Det behövs för koncentrationen. Men det har blivit så att jag oftast håller mig hemma och skriver. Ibland flyttar jag ut i växthuset och ibland är jag utomhus, men det är sällan jag sitter på ett kafé.
Glasveranda med sjöutsikt är den första boken i Leksandsviten som ska bli tre böcker. Kan du avslöja något om de kommande bokprojekten?
— Det jag kan berätta är att det är Nora vi kommer att få följa genom de tre böckerna och att nästa bok kommer att utspela sig sommartid, inte helt otippat i just Leksand (och Insjön). Resten vill jag nog hålla hemligt än så länge.
Hanna Blixt har en fil.kand. i Medie- och kommunikationsvetenskap och arbetar numera heltid som författare. Hon är flitigt anlitad av skolklasser och bibliotek och var 2018 som enda svensk inbjuden att medverka vid Röros bokfest i Norge. Hon har även medverkat i paneldebatter på Bokmässan. Tidigare har hon skrivit barn- och ungdomsböckerna i den storsäljande serien Äventyren i Sagofallen, som består av Styx märke, Svarta damen, Vita löparen, Den magiska rustningen, Flykten från tornet, Pantones ö och Snöugglans sigill. Utöver denna serie har hon även skrivit de fristående böckerna: Lönndörrens hemlighet och Äventyren på Hildasholm.
