Hallå där, Eva Helen Ulvros! Aktuell med Hedvig Eleonora och hennes tid.

Hur föddes idén om att skriva en biografi över Hedvig Eleonora och hennes gärningar?

– Idén föddes i samtal med Lena Amuren och Hugo Nordland på Historiska Media. Hedvig Eleonora har inte uppmärksammats mycket i den vanliga historieskrivningen, men eftersom hon satt i två förmyndarregeringar, upplevde den svenska stormaktstidens uppgång och fall samt var en mycket betydelsefull mecenat för slottsbyggande och konstutövning kändes det mycket relevant att skriva om henne och hennes tid.

Många av dina böcker handlar om kvinnor och kvinnors roll i historien. Hur föddes ditt intresse för kvinnohistoria? 

– Det var i samband med idén till mitt avhandlingsämne, som resulterade i avhandlingen Fruar och mamseller. Kvinnor inom sydsvensk borgerlighet 1790-1870 (Historiska Media 1996). Jag ville lyfta fram kvinnors liv och verksamhet, eftersom man inte läst mycket om kvinnor i historieböckerna på 1900-talet. I personliga brev och dagböcker hittade jag kvinnornas röster.

Hedvig Eleonora var själv aldrig regent men en central person under nästan hela stormaktstiden, tycker du att hon har fått sin rättmätiga plats i historieskrivningen? 

– Nej, det tycker jag inte. Hon satt dock i två förmyndarregeringar och var mycket betydelsefull för det kulturella livet under andra halvan av 1600-talet och början av 1700-talet. Hon lät bygga Drottningholms slott och Strömsholm, delvis bygga om flera andra slott, och var en viktig mecenat för konstnärer och arkitekter vars studieresor hon bekostade. Hennes intresse för teater vitaliserade det svenska kulturlivet, och hennes kontakter ute i Europa var betydelsefulla och gav internationella impulser till det kulturella livet i Sverige.

I Hedvig Eleonora och hennes tid belyser du kontrasterna mellan hovlivet och hur vanligt folk levde. Varför var det viktigt för dig att skildra båda sidorna av 1600-talets Sverige? 

– Eftersom de flesta invånare var vanliga fattiga människor som levde i en tid som delvis präglades av krig, missväxt, pestepidemier och under några år av häxprocesser, var det viktigt att även lyfta fram den sidan av myntet. 1600-talet var ett kontrastrikt århundrade där misär och umbäranden för många existerade parallellt med slösande hovkultur, präglad av internationella influenser, för eliten.

Slutligen, vem tycker du ska läsa den här boken? 

– Alla som är intresserade av 1600-talets Sverige!