Artiklar

Från ”Lügenpresse” till Trumps ”Fake News”

"I wish this were fake news" - Demonstration mot Trumps såkallade "Muslim ban", 2017
Fake news, falska nyheter, är ett uttryck som i dag används flitigt av högernationationalistiska politiker som Donald Trump.

Trumps valkampanj 2016 präglades av högerpopulistiska politiska utspel och radikala kommentarer, smutskastning och lögner. Vid flera tillfällen sa Trump att ”media är oärlig” och att pressen är riggad.

Under sin första presskonferens som vald president, sätter han ton för resten av sin tid i Vita huset: Trump vägrar att svara på en fråga från CNN-reportern Jim Acosta och säger ”You are fake news” (“du/organisationen är falska nyheter”). Under hela Trumps tid som president använder han frekvent uttrycket ”fake news” mot journalistiska produktioner från etablerade och respekterade medier, som The New Yorker.

I september 2016 publicerade institutionen Gallup en opinionsundersökning som visade att endast 32 procent av den amerikanska allmänhetens ansåg att nyhetsjournalistik på tv, i radio och tidningar är någorlunda trovärdig. Det innebar en minskning på åtta procent från året dessförinnan.

Närvaron av felaktig information, lögner och bedräglighet är ingen nytt inom varken media eller politik. För att en nyhet ska vara fejkad, krävs det att fakta fabricerats för att sprida vilseledande information. Falska nyheter publiceras för att förmedla osanna uppgifter som sanna. Men Trump använder ofta uttrycket “Fake News” för att måla allt kritik mot honom som förfalskad:

The Fake News is working overtime. Just reported that, despite the tremendous success we are having with the economy & all things else, 91% of the Network News about me is negative (Fake).

@realDonaldTrump, Twitter, 9 maj 2018

För att förstå uppkomsten av falska nyheter måste vi gå tillbaka i historien till tidigt 1900-tal – och mörka kapitel i Tysklands historia.

Joseph Goebbels säger Lügenpresse

Det var tyska konservativa katoliker som under 1800-talet började använda ordet Lügenpresse (lögnaktiga pressen) när de riktade kritik mot liberala medier. Uttrycket blev ett medel för krigspropaganda under första världskriget, då tyska politiker kallade andra nationers media för Lügenpresse.

Men ordet är framförallt starkt förknippat med Joseph Goebbels, som i Adolf Hitlers regering ansvarade för propaganda och folkupplysning. Goebbels hävdade att de medier som motsatte sig den nationalsocialistiska agendan ljög – de var Lügenpresse. Samtidigt spred Goebbels konspiratoriskt judefientliga osanningar om hur medierna i Tyskland i hemlighet styrdes av judar som försökte sabotera den tyska staten. Lügenpresse användes även, likt under första världskriget, som slagord mot de medier i andra nationer som tog ställning mot Tyskland. Även Adolf Hitler använde flitigt uttrycket, redan elva år innan han tog makten förekommer Lügenpresse i hans tal.

Efter Hitlers fall försvann ordet från den offentliga diskursen. Men i dag är det återigen populärt i Tyskland bland nynazister och den så kallade althögern, en nationalistisk och konservativ rörelse. Än en gång använder dessa grupper ordet Lügenpresse i syfte att minska den etablerade pressens trovärdighet.

Du kanske är intresserad av...

Med lögnen som vapen

229 kr
  • USA:s moderna historia, nutida amerikansk politik och samhällsdebatt
  • Den ideala guiden inför valrörelsen och USA-valet 2020
Världen skakades om när Donald Trump valdes till USA:s president 2016. Ytterst få experter förutsåg att en man utan politisk erfarenhet och med ett dubiöst rykte som fastighetsmagnat skulle nå landets högsta post efter en valkampanj präglad av lögner, smutskastning och bisarra utspel.

I Med lögnen som vapen beskriver Erik Åsard Donald Trump och de människor, miljöer och sakfrågor som bidrog till att han valdes till president. Här berättas om Trumps bakgrund och hans karaktärsegenskaper, hans narcissism, lögner och halvsanningar, hans förkärlek för konspirationsteorier och ständiga behov av smicker och servila ja-sägare.

Vidare granskas Trumps kärnväljare, som kommer från några av USA:s mest nergångna områden, och det republikanska partiets omvandling, vars ledning hjälpte honom till makten och som tack fick se det grundligt omstöpas av en ledare med klara auktoritära drag. Här finns även en inträngande diskussion av vilka konsekvenserna kan bli för ett samhälle där makthavarna ljuger, medvetet eller slentrianmässigt, om såväl triviala som viktiga frågor och samhällsproblem.

Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier, utkommer i höst med ännu en rykande aktuell bok om världens supermakt nummer ett.

Hotet mot demokratin

239 kr

OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar

Ett spöke från det förflutna hemsöker stora delar av världen – högerpopulismen.

Alltsedan början av 2000-talet har populistiska partier gått starkt framåt inte bara i Europa utan även i övriga världen. Framgångarna har i många fall ritat om ländernas politiska landskap och skapat nya ledarfigurer som Viktor Orbán i Ungern, Rodrigo Duterte i Filippinerna och Donald Trump i USA.

Martin Gelins och Erik Åsards högaktuella bok Hotet mot demokratin är en skarpsynt skildring av högerpopulismens återkomst. Hur påverkas den liberala demokratin i Europa och USA? Är högerpopulismen ett reellt hot mot demokratin? Och hur klokt är det av vänstern att tävla med högern i grenen populism?

Martin Gelin, DN:s korrespondent i New York, och Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier, ger oss en djupare förståelse för ett samtida fenomen som i hög grad har satt agendan för det politiska samtalet.

»Martin Gelins och Erik Åsards fallstudier av Polen, Ungern och USA övertygar. Inte för att de avslöjar något som tidigare varit okänt, utan för att de identifierat och kondenserat vissa oroande tendenser. Deras bok är i första hand en klar, tydlig och övertygande genomgång av det hot som ligger i högerpopulismens dna.« Göteborgs-Posten

Dagens Nyheter har publicerat ett utdrag ur Hotet mot demokratin, apropå de politiska valen i Ungern och Polen. Läs utdraget här.

Martin Gelin och Erik Åsard har medverkat i podcasten Amerikaanalys för att berätta om Hotet mot demokratin, lyssna på inslaget på denna länk. 

Fascism: En varning

75 kr199 kr

»Välskriven bok med många viktiga poänger. Orosmoln saknas dessvärre inte runt om i världen, inklusive västvärlden. Man ska aldrig luta sig tillbaka.« Upsala Nya Tidning

Fascismens arv i vår samtid. 

1900-talet präglades av drabbningar mellan demokrati och fascism. Det var en kamp om den mänskliga frihetens överlevnad – en kamp som ledde till miljontals oskyldiga människors död. Med tanke på dessa fruktansvärda upplevelser är det lätt att tro att vi idag skulle förkasta ideologiska arvtagare till Hitler och Mussolini.

I boken Fascism: En varning använder Madeleine Albright sina egna barndomsupplevelser från ett krigshärjat Europa och sin erfarenhet som framstående diplomat till att tydligt visa att vi inte lärt av historien. Fascismen har inte bara levt vidare, den är i dag ett större hot mot internationell fred och rättvisa än vid något annat tillfälle sedan andra världskrigets slut.

Fascism: En varning är en angelägen kampskrift för vår tid, skriven av USA:s första kvinnliga och mycket populära utrikesminister. Boken inleds med ett specialskrivet förord till de svenska läsarna.