Florence Nightingale räddade liv under Krimkriget

Florence Nightingale var sjuksköterskan som reformerade det brittiska sjukvårdssystemet och lade grunden för det moderna sjuksköterskeyrket.

Paret Frances Nightingale och William Shore Nightingale befann sig i italienska Florens när deras dotter föddes i maj 1820. Dottern döptes passande till Florence. När hon dog 90 år senare hade hennes arbete hjälpt att förändra det framväxande moderna brittiska samhället.

Familjen Nightingale var välbärgade, religiöst fritänkande och liberala. Florence, som var den yngsta av tre syskon, fick en utbildning i klass med den som gavs till förstfödda söner. Men i det viktorianska England var en välbärgad ung kvinnas framtidsmöjligheter begränsade. Målet var att gifta sig och skaffa barn. Det ville däremot inte Florence, som gång på gång tackade nej till frierier.

Florence Nightingale går sin egen väg

När Florence var 22 år hade hon bestämt sig. Hennes kall i livet var vård av sjuka, trots att beslutet inte uppskattades av familjen. Så började Florence Nightingale det arbete som skulle göra henne historisk.

För Florence var det mest intressanta administrationen och funktionen av sjukvårdsorganisationen. Därför besökte hon flera institutioner runt om i Europa. Framförallt inspirerade vistelsen vid den tyska sjukhuset i Kaiserwerth i Düsseldorf.

1853 startade Florence en egen inrättning för sjukvård på Harley Street i London. Men hennes arbete som föreståndare för kliniken var kortlivat. För 1853 bröt Krimkriget ut. Krimkriget var en konflikt mellan England och Ryssland om den geopolitiskt viktiga regionen Krim i före detta Ottomanska riket. Men snart blev det uppror på hemmaplan när journalisten William Howard Russell, korrespondent för tidningen The Times, rapporterade om stora brister i den brittiska arméns organisering och hantering av sjuka och skadade.

Florences arbete under Krimkriget

En del av problemet var undermålig vård och bristande kunskap hos vårdpersonalen. Fler soldater dog av sjukdomar som tyfoid än skador från slagfältet. Därför bestämde sig dåvarande krigsminister för att skicka Florence tillsammans med utvalda sjuksköterskor till Medelhavet. Så började även myten kring den godhjärtade Florence att formas. Efter en illustration i tidningen Illustrated London News 1855, blev Florence känd som “The Lady With the Lamp,” kvinnan med lampan. Tidningen hade avbildat Florence gående längs sjukhusets dunkla korridorer, med en lampa för att lysa upp sin väg, ständigt vakande över sina patienter.

Florence Nightingale förbättrade avsevärt hygienen vid sjukhuset i Skutari och arbetade med att organisera sjukvårdsinstitutionen. Hon startade till exempel en tvättstuga för att patienterna skulle ha rena lakan, något som anses vara en självklarhet idag. Hennes observationer under Krimkriget sammanfattade Florence därefter i en 830-sidor lång rapport: Notes on Matters Affecting the Health, Efficiency and Hospital Administration of the British Army. Rapporten kom att påverka hur den militära organisationen hanterade sjukvård och låg till grund för 1857-års etableringen av den kungliga kommissionen för arméns hälsa (the Royal Commission for the Health of the Army).

Arbetade för att reformera sjukvården

Väl tillbaka i England fortsatte Florence arbetet med att sammanställa material från tiden under Krimkriget. Hon blev den första kvinnliga medlemmen av det Kungliga sällskapet för statistik, 1860 finansierade hon St. Thomas’ Hospital och etablerade institutionen Nightingale Training School for Nurses. Detta lade grunden för sjuksköterskans yrke som vi är bekanta med idag. Utöver sjukvården var Florence Nightingale en hängiven skribent, av bland annat feministiska texter. Hennes Cassandra kom till exempel att inspirera författare som Virginia Wolf.