Artiklar

Finska vinterkriget: Slaget vid Suomussalmi

Finska vinterkriget: finska trupper
Sovjetiska Röda armén fick en snubblande start i finska vinterkriget. En otroligt optimistisk anfallsplan gick om intet när sovjetiska soldater för en gångs skull fick smaka på sin egen medicin – den brända jordens taktik.

Undertecknandet av Molotov-Ribbentrop-pakten, den 23 augusti 1939, blev startskottet för en serie erövringar i såväl nazitysk som sovjetisk regi. Hitler ryckte snabbt åt sig västra Polen, medan Röda armén marscherade in i den östra halvan. Sommaren 1940 skulle sovjetiska styrkor sedan fortsätta in i de baltiska länderna. Men redan i början av oktober 1939 inledde man tämligen ensidiga förhandlingar med Finland. Sovjetunionen krävde strategiska finska landområden i utbyte mot ett stycke ödemark i sovjetiska norra Karelen. Uppgörelsen var fullständigt omöjlig för den finska regeringen att acceptera.

Den 26 november 1939 iscensattes ett antal explosioner på den sovjetiska sidan av gränsen vid Mainila på Karelska näset. Enligt Stalins sändebud var det finska artillerigranater som avfyrats mot sovjetiskt territorium och dödat eller sårat 13 av Röda arméns soldater. Det var förstås en bluff, och den 29 november bröt Sovjetunionen de diplomatiska förbindelserna för att nästkommande dag invadera Finland.

Anfallen kom både söder- och österifrån. På den östra fronten var Röda arméns målsättning att klyva Finland längs en midja mellan Suomussalmi, vid ryska gränsen, och Uleåborg vid Bottenviken. Två sovjetiska divisioner gick över gränsen, men när den ena nådde fram till Suomussalmi kyrkby gjorde de en oväntad upptäckt. Finländarna hade låtit ryssarna smaka på sin egen medicin och bränt upp all bebyggelse, för att sedan dra sig tillbaka och bjuda motstånd vid Haukiperäsundet.

Rödarmisterna försökte anfalla över isen, men slogs tillbaka av finsk eldgivning. Under tiden hade de sovjetiska soldaterna bara jordhållor och riskojor att söka skydd mot den stränga vinterkylan i. Ingenstans kunde man torka sina kläder eller värma sig, och snart började bristen på vinterutrustning att kräva människoliv.

Under tiden avancerade den andra sovjetiska divisionen längs Raatevägen, en cirka fem meter bred grusväg, en bit österut. Det dröjde inte länge förrän finska jägarförband på skidor började terrorisera divisionens trupper. Även dessa var klädda i tunna sommaruniformer och måste då och då värma sig vid uppgjorda lägereldar. De huttrande soldaternas silhuetter avtecknade sig som perfekta måltavlor mot lågornas sken. Plötsligt smattrade några kpist-salvor i mörkret och de föll ihop livlösa. Utan egna skidor saknade de överlevande all möjlighet att svara med mer än ett vilt skjutande på måfå ut i mörkret. Raatevägen fylldes successivt av människolik och utslagna fordon. Snart hade Röda arméns segervissa soldater förvandlats till livrädda trashankar som bara ville hem.

I slutet av december hade finska förstärkningar anlänt till området och genom ett häftigt motanfall tog man tillbaka Suomussalmi. De sovjetiska styrkorna var i upplösningstillstånd och under flera dagar jagade finländarna dem som villebråd i skogen.

Försöket att dela Finland på mitten hade inte bara misslyckats utan i praktiken kostat två hela divisioner. Röda arméns förkrossande nederlag mot en på papperet betydligt svagare motståndare betraktades i hela Europa som en sensation. Slaget blev en symbol för hela det 105 dagar långa vinterkriget där Finland lyckades slå ifrån sig mot den röde jätten. Det har till och med spekulerats att det var bilden av Röda arméns ineffektivitet i finska vinterkriget som fick Hitler att på allvar börja skissa på det som skulle bli operation Barbarossa.

Hugo Nordland är historiker, journalist och redaktör, bosatt och uppvuxen i Lund. Han disputerade 2015 på en avhandling vid Lunds universitet om svenska officerares känsloliv kring sekelskiftet 1800. Han har tidigare varit redaktör för tidskriften Militär Historia och arbetar numera som förlagsredaktör.

Militära Misstag
Stäng

Militära misstag

229 kr
  • Fascinerande berättelser om spektakulära nederlag och fruktansvärda katastrofer
  • Författarens pedagogiska genomgång av olika felsteg ger många aha-upplevelser
  • Engagerande och kunnigt, skriven av en disputerad historiker och journalist

Historien är full av exempel på militära ledare som fallit på eget grepp. General Custers kavalleri vid Little Big Horn, Röda armén i finska vinterkriget och Henri Navarre vid Dien Bien Phu missbedömde alla motståndarnas styrka. Men underskattning är långtifrån den enda orsaken till militära misslyckanden genom tiderna.

I Militära misstag skriver historikern och författaren Hugo Nordland om ödesdiger oförsiktighet, feltänkt taktik, överambitiösa planer och strider som helt enkelt aldrig borde ha utkämpats. Berättelser om strategiska tankefel varvas med gripande skildringar av de människor som föll offer för sina ledares inkompetens.

Du kanske är intresserad av...

Stalingrad, pocketomslag
Stäng

Stalingrad

75 kr149 kr
»En briljant och mycket stort genomförd bok.« Svenska Dagbladet

Stalingrad: Krigets vändpunkt är ett skakande tidsdokument om andra världskrigets kanske mest avgörande slag. Stalingrad innebar inte bara krigets psykologiska vändpunkt; det var också det första större slag i modern tid som utkämpades i en stad och som drog in civilbefolkningen i hänsynslösa strider.

Antony Beevor blandar stilistisk briljans med dokumentära rapporter och gripande personskildringar. Som underlag för boken har han använt sig av opublicerade dagboksanteckningar, brev, förhörsprotokoll och medicinska rapporter. Han har intervjuat överlevande och använt sig av material ur tidigare stängda ryska arkiv.

Stalingrad: Krigets vändpunkt har hittills sålt i drygt 165 000 exemplar i Sverige.

Min far var rysk soldat
Stäng

Min far var rysk soldat

249 kr

OBS: Print on Demand. Leveranstid ca 10 arbetsdagar

Under hela sitt liv har Inger Gustafsson undrat över sin okände far. När hon vänder sig till den ryska versionen av tv-programmet Spårlöst får hon äntligen napp. I en direktsändning får hon träffa en av sina tre halvsystrar. Det blir början på en dramatisk resa bakåt i tiden.

Ingers far var en sovjetisk soldat som under andra världskriget flydde från tysk fångenskap i Norge och sökte skydd i Sverige. Han var inte ensam – flera tusen unga sovjetiska män flydde undan tyskarna och hamnade här.

Journalisten och Rysslandskännaren Elisabeth Hedborg har skrivit en engagerande journalistisk undersökning om Inger, hennes far och de sovjetiska flyktingarnas öden under vistelsen i Sverige. De tvingades så småningom tillbaka hem, och till Stalintidens straffläger. Min far var rysk soldat kastar nytt ljus över en undanskymd del av svensk historia.

»De ryska fångarnas liv i Sverige och deras fortsatta öden i Sovjetunionen skildras med stor inlevelse på ett rakt och enkelt språk … Boken bör ses som en journalistisk bragd och ett pionjärverk inom sin genre. Betyg 5/5.« BTJ
»Elisabeth Hedborg har skrivit en oupphörligt intressant bok. Med stark känsla för den lilla människans värdighet under svåra förhållanden berättar hon en historia som rymmer saknad och förlust men också kärlek och försoning.« Värmlands Folkblad
»Framställningen är särdeles välskriven och tankeväckande och håller läsaren i ett fast grepp från den första sidan till den sista. Vi får många inblickar i hur Sverige fungerade under krigsåren. På ett föredömligt sätt placerar Hedborg in flyktingarnas öden i en politisk kontext.« Tidskriften Respons
Gustaf Mannerheim
Stäng

Gustaf Mannerheim

239 kr
OBS! Print on Demand – Leveranstid ca 10 arbetsdagar
»Lysande.« Bibliotekstjänst

Nominerad till Stora Fackbokspriset 2016!

Gustaf Mannerheim hade kämpat sig igenom familjekatastrofer, en svår uppväxt, ekonomiska bekymmer och gjort karriär som general i den kejserliga ryska armén.

50 år gammal tvingades han fly undan ryska revolutionen. Ensam och utblottad trodde han själv att karriären var slut. Men den hade inte ens börjat. Gustaf Mannerheim blev Nordens störste militär och statsman. Under tre krig räddade han Finland undan Sovjetunionen.

I sitt porträtt av Mannerheim skildrar diplomaten och författaren Dag Sebastian Ahlander denne nationalhjältes närmast osannolika liv. Vad var det som drev honom framåt?

Genom Mannerheims levnadsöde får vi även en klar bild av Finlands moderna historia. Den är dramatisk och ödesmättad, så annorlunda den svenska. Ändå är länderna nära hoptvinnade av 600 års gemensam historia.