Artiklar

Erzsébet Báthory

Erzsébet Báthory, porträtt från 1600-talet

Grevinnan Erzsébet Báthory levde mellan åren 1560 och 1614. Enligt skrönan ska hon ha varit mycket rädd om sitt utseende och skräckslagen inför åldrandet.

När hon vid ett tillfälle korrigerade en tjänsteflicka genom att ge henne en örfil skvätte flickans blod på grevinnan. Erzsébet märkte att huden återfick sin ungdoms vita lyster där blodet hade träffat och började därefter regelmässigt bada i blod. Omkring 650 unga kvinnor ska ha dödats för att grevinnan skulle kunna genomgå sina skönhetsbehandlingar, och avrättningsmetoderna var minst sagt uppfinningsrika. Enligt vissa historier hade hon en taggförsedd bur som kunde hissas upp. Under den kunde Erzsébet duscha i blod. När hon avslöjats och dömts satt hon i husarrest på sitt slott tills hon dog en naturlig död, och familjen begravde händelserna i tystnad.

Drygt hundra år efter Erzsébet Báthorys död hittades rättegångsmaterialet av en ungersk jesuit, fader László Turóczi, som höll på att skriva en bok om ungerska regenter. Han nämnde fallet Báthory utan att fördjupa sig i det, men fyndet sammanföll med att flera vampyrhistorier spreds över kontinenten. Rättegångsprotokollet och vampyrhistorierna fann varandra, och Erzsébet Báthory framställdes som en blodfrossande sadist.

Historien noterades i Matej Bels bok om ungersk historia och inspirerade tysken Michael Wagner, som vid 1700-talets slut skrev en artikel om Erzsébet Báthory och hennes blodbadande. Det var han som lade till att grevinnan trodde att blodet hade en föryngrande effekt, något som inte förekommer i äldre redogörelser. På 1800-talet översattes berättelsen till engelska av Sabine Baring-Gould, varefter den blev känd i hela västvärlden.

Sabine Baring-Gould var präst i anglikanska kyrkan, men framför allt var han intresserad av kulturhistoria, gamla skrönor, sägner och myter. År 1865 skrev han The Book of Were-Wolves. Det är här vi finner berättelsen om Erzsébet Báthory, nu som exempel på varulvsbeteende. I samma bok har Gilles de Rais och hans öde landat. När de väl hade sammankopplats med varulvar var steget inte långt till att låta dem transformeras till vampyrer.

Artikeln om Erzsébet Báthory är ett nedkortat utdrag från...

Dracula

159 kr

I Dracula: Myt och verklighet tar Katarina Harrison Lindbergh med läsaren på en vindlande resa, med avstamp i 1400-talsfursten Vlad III:s öde och de skrönor som berättades om honom efter hans död. När skrönorna så småningom blandades med europeisk folktro och folktron blev föremål för skönlitterär gestaltning började vår tids myter om den blodsugande vampyren att ta form. Det är en fascinerande, blodig och rafflande skildring om myt och verklighet kring greve Dracula.

Boken ingår i serien Världens dramatiska historia.