Artiklar

Den stereotypa vikingen: en svensk kulturhistoria

Kvinnor rövas bort under en räd
”… Händelsen skulle kallas den svenska vanärans botten. En botten som i sin tur skulle bli grogrund för bilden av vikingen…”

Det är den 16 februari 1811 och Sverige befinner sig på den absoluta botten. Kung Gustav IV Adolf har arresterats och skickats i exil. Kronprins Karl August har fallit död ner från sin häst och någon annan tronföljare finns inte. Riksmarskalk Axel von Fersen har stampats ihjäl av folkmobben mitt framför Svea livgarde. Det råder hungersnöd, politisk oro, fattigdom och en allmän känsla av total hopplöshet. Men värst av allt: Finland är förlorat och det är som att riket har slitits mitt itu och att såret bara fortsätter att blöda. Det var en kris inte bara för nationen utan även för den svenske mannen.

”Tillsammans skulle de tolv vännerna komma att bidra till skapelsen av en av historiens mest livskraftiga stereotyper – bilden av vikingen.”

Männen som samlats den 16 februari var alla ganska unga. De var vänner, några till och med släkt. Tillsammans sörjde de förlusten av Finland och hade bestämt sig för att lösa rikets framtid. Vad som behövdes var ett helt nytt slags man, menade de. En ny förebild som hade karaktär, var okonstlad och höll sina passioner i styr. En gestalt som kunde visa samtidens män hur de borde vara och lyfta Sverige till den nation det borde bli.

Ännu inte helt säkra på vem de sökte letade Götiska förbundet efter ideala män i de fornnordiska sagorna. Torgny Lagman, demokrat och fri bonde som talade på tinget så att kungen lyssnade, var en av gestalterna de fastnade för. Kanske hoppades de att även kungarna i deras egen tid skulle lyssna. För de måste ha oroat sig när marskalk Jean Baptiste Bernadotte – en revolutionär från Napoleons Frankrike – plötsligt och oväntat utsågs till kronprins av Sverige. Men, förmodligen till deras egen förvåning, skulle de snart få hjälp från ett oväntat håll …

”Karl XIV Johan… Under hans tid utvecklades vikingen till kung och krigare, stark och redo att försvara sitt folk…”

Vännerna i Götiska förbundet kunde knappast ana att Jean Baptiste Bernadotte var intresserad av forntida sagor, i själva verket så intresserad att han döpt sin son till Oscar efter en fiktiv gestalt i en förfalskad saga, Ossians sånger, som var högsta mode i det tidiga 1800-talets Paris. Jean Baptiste – några år senare Karl XIV Johan – skulle bli den svenska regent som allra mest använt sig av vikingen för att legitimera sig själv. Men i hans händer utvecklades figuren snabbt från en stursk demokrat till en fullfjädrad kung och krigare.

I boken Vikingen. En historia om 1800-talets manlighet följer vi hur vikingen skapades och utvecklades i samspel med mode, mansideal och den politiska utvecklingen. Figuren mejslades fram tillsammans med kungar och konstnärer och har följt oss sedan dess. Men vägen har varit krokigare och mera skiftande än man kan tro.

Anna Lihammer, född i Malmö, är doktor i historisk arkeologi och författare. Hon har förutom deckare tidigare gett ut böckerna Arkeologiska upptäckter i Sverige och Vikingatidens härskare. Hon har utfört arkeologiska utgrävningar på många platser i Sverige och i Tyskland, bland annat lämningar efter medeltida stadsbebyggelse som bombats sönder i andra världskriget och interneringsläger (i Sverige) för sovjetiska soldater som flytt från tysk fångenskap.

Ted Hesselbom, född i Malmö, är museichef på Sigtuna museum, med i huvudsak arkeologiska samlingar. Tidigare museichef på Röhsska museet i Göteborg, ett designmuseum med samlingar från hela Europa inom mode, design och konsthantverk. Han är också konstnär. Hesselboms senaste konstutställning var på galleri Charlotte Lund i Stockholm 2016. Bor även i Paris sedan 1997. Utbildad på Konstfack.

Vikingen

239 kr
Var han vild och brutal? Den klassiska bilden av vikingen skapades på 1800-talet – under en av Sveriges mest dramatiska tider. Kungar och regeringar avlöste varandra, traditioner och maktstrukturer började svikta. Krisen var nära, vilket i grunden påverkade tidens värderingar liksom synen på manlighet. Under denna dramatiska period tog bilden av den välkände vikingen form. Historien iscensattes med samtidens behov som syfte, och genom mode, konst, museer, arkitektur och teater skapades en bild som spreds över världen.

Anna Lihammer är doktor i historisk arkeologi och har tidigare gett ut böckerna Arkeologiska upptäckter i Sverige och Vikingatidens härskare. Ted Hesselbom är grafisk designer med stor erfarenhet av konst och design, bland annat som chef för Röhsska designmuseum och Sigtuna museum. Tillsammans har Lihammer och Hesselbom skrivit boken om hur en av historiens starkaste bilder – vikingen – skapades.

I Vikingen: En historia om 1800-talets manlighet får läsaren veta hur det kunde komma sig att vikingatidens människor – tusen år senare – blev representerade av en bild som i många avseenden är deras motsats. Boken berättar om dem som en gång uppfann bilden av vikingen, varför de gjorde det, hur det gjordes samt hur detta påverkat och påverkar bilden av historien än idag.

 

Du kanske också är intresserad av...

Sverige vid Avgrunden
Stäng

Sverige vid avgrunden

75 kr
»En intressant och läsvärd bok om en epokavgörande period i svensk historia.« Skaraborgs Allehanda

Hur kunde det gå så illa?

År 1808 stod Sverige vid avgrundens rand och kämpade för sin överlevnad i krig på tre olika fronter: i söder mot Napoleon, i väster mot Danmark och i öster mot Ryssland. Napoleon och tsar Alexander I hade gjort upp om att stycka Sverige utmed Motala ström. Allt höll på att ta en ända med förskräckelse.

När läget var som mörkast i augusti 1810 valde Sveriges riksdag under slumpmässiga former en okänd tronföljare: den franske marskalken Jean-Baptiste Bernadotte, en verklig joker i leken. En ny tid tog sin början.

I sin bok Sverige vid avgrunden skildrar diplomaten och författaren Dag Sebastian Ahlander ett stycke omvälvande svensk historia. Ahlander har tidigare bland annat skrivit en kritikerrosad biografi om Gustaf Mannerheim.

Relaterade blogginlägg