För snart 2 000 år sedan fick vulkanen Vesuvius ett utbrott som begravde den romerska hamnstaden Pompeji under fyra meter aska. Men vad hände egentligen den där ödesdigra dagen år 79 e.Kr?
När vulkanen fick sitt utbrott steg en pelare av rök tre mil upp. Röken lär ha skymt solen. Alla som befann sig i Pompeji dog.
Pimpsten regnade över staden under 18 timmar. De romerska husens platta tak rasade in och begravde många av invånarna. Men vad som dödade de allra flesta var en störtflod av vulkanisk materia, ett så kallat pyroklastiskt flöde. Denna glödande lavin bestod av gas, aska och sten. Det bildades när rökpelaren störtade samman på grund av den stora mängden vulkanisk materia.
Vulkanutbrottet begravde den en gång välmående hamnstaden under ett nästan åtta meter högt lager av aska, sten och lava. Staden glömdes bort. Det var först under 1500-talet som bebyggelsen återupptäcktes. Omfattande utgrävningar startades under mitten av 1700-talet. Först 1860 påbörjades vetenskapliga studier av området.
Pompeji är den bäst bevarade staden från antiken och därför även den mest undersökta. Fynden från utgrävningarna har gett omfattande information om hur man levde under romarriket.
Idag vet vi att staden hade cirka 20 000 invånare, här fanns flera stora semestervillor för romare, det fanns stora matmarknader (som kallades macellum), en kvarn, restauranger och barer för snabbmat (så kallade thermopolia). Här fanns även en amfiteater. Men utgrävningarna pågår fortfarande och det finns därför mer att upptäcka.
Redan under 1800-talet fann man hålrum i lagren av aska. Här hade en gång människolik legat och likens skepnad hade inpräntats i asklagren. Kvarlevorna hade inte bränts upp av den glödande lavinen som vällde in över staden, eftersom askan stelnat så snabbt. När de mänskliga kvarlevorna slutligen bröts ner och förmultnade skapades hålrum formade av de som en gång begravts.
1860 fick den dåvarande ledare för utgrävningen, Giuseppe Fiorelli, en idé. Han bestämde sig för att fylla hålrummen med gips. När gipset stelnat skapades en avbildning av den människa som dött i askan. Avbildningarna har tydliga detaljer.
Bäst bevarade staden från romarriket
Mycket av det som återfunnits i staden ger ledtrådar till vad som hände under den katastrofala dagen år 79 e.Kr. 81 bröd hittades i en ugn som användes vid tidpunkten för utbrottet. Flera av byggnaden har sprickor och skador som skett innan vulkanutbrottet, vilket visar hur området skakats av flera jordbävningar. Att reparationer pågick och att bagarna var i full fart att baka sitt dagliga bröd visar hur oväntat utbrottet var, menar forskare.
Pompeji är idag en av Italiens mest populära turistdestinationer. Inte konstigt eftersom besökare kan beskåda fynden från utgrävningarna och promenera runt i det som en gång var en romersk stad.
