Artiklar

Bockstensmannen hindrades från att gå igen

Bockstensmannen, en rekonstruktion av dockmakaren Oscar Nilsson

Bockstensmannen dog i mitten av 1300-talet och hittades i en halländsk mosse år 1936.

Mossen har skyddat kropp och klädedräkt osedvanligt väl. Omfattande rester av det anonyma likets skelett, hud, muskulatur, hjärna och hår – kopparfärgat på grund av påverkan från mossmiljön – finns att beskåda på Hallands kulturhistoriska museum i Varberg. Vi har också hans kjortel, axeltäckande struthätta, mantel, hosor med remmar, läderskor, tygpåse, läderbälte, gehäng, etui samt två knivar med knivslidor i behåll. En besynnerlighet, åtminstone vid en första anblick, är att Bockstensmannen tycks ha saknat underkläder. Förmodligen har han dock haft ett par brokar, ett mellanting mellan våra dagars shorts och kalsonger, men sådana plagg tillverkades av linne, ett organiskt material som lätt bryts ned i naturen. Den lintråd som bundit samman kläderna saknas också.

Det kan inte entydigt bevisas, men med intill visshet gränsande sannolikhet blev Bockstensmannen mördad. Det är omöjligt att fastställa hans identitet – ett antal mer eller mindre fantasifulla hypoteser finns, varav ingen kan ledas i bevisning – men sättet på vilket kroppen behandlats efter döden vittnar om att det varit en person som man fruktat. Efter dådet sänktes liket ned i en mosse, av allt att döma framstupa, och genomborrades. En påle av björk slogs genom kroppen strax ovanför höftpartiet. En annan björkpåle hamnade så långt åt vänster att den endast gick genom kläderna, och en tredje björkpåle, som riktades mot höften, åstadkom endast ett märke i tyget eftersom benet tog emot.

Viktigast var ekpålen, en 89 centimeter lång påle med spetsad ände, som bankades rakt genom hjärtat. En eller flera personer, förmodligen mördarna, har alltså ansträngt sig för att dölja liket för omvärlden och binda den döde vid jorden. Orsaken är inte svår att räkna ut: de ansvariga var rädda för att Bockstensmannen skulle gå igen och hämnas. Gengångare var fruktade. Kanske hade den mördade mannen under sin livstid varit hatad och avskydd, en ondskans representant som det gällde att inte bara döda utan fästa i marken för evigt, på samma sätt som nutida regissörer och filmproducenter låter genomborra vampyrer på vita duken.

Artikeln om Bockstensmannen är ett nedkortat utdrag från...

Atlantis och andra myter

159 kr

»Dick Harrison varvar, med imponerande sakkunskap och stil, det viktiga källkritiska perspektivet med roande kuriosa.« BTJ

»Boken förmedlar underhållande läsning.« Hemmets vän

Legenden berättar om hur världens mäktigaste örike, Atlantis, drabbades av en fruktansvärd katastrof.

Den välbärgade befolkningens syndfulla leverne ådrog sig gudarnas vrede och ön sjönk i havet, för evigt förpassat till myternas universum. Under nästan tvåtusen år har den ena halsbrytande teorin efter den andra presenterats om var Atlantis kan ha legat. Vad myterna om Atlantis visar mer än något annat är hur gränslös den mänskliga fantasin är. Ända sedan biblisk tid har, oftast helt uppdiktade historier, omvandlats från sagor till myter och från myter till legender.

I Atlantis och andra myter lägger Dick Harrison fram en rad historier som människor älskat att berätta, men som sällan håller för en källkritisk granskning. Det är en fascinerande skildring kantad av bibliska gestalter, kuriosakabinett, vampyrer, UFO:n och den beryktade Bermudatriangeln.

Boken är en del av serien Världens dramatiska historia, där Dick Harrison med kunskap och berättarglädje ger en fängslande inblick i historiens mest kända perioder och personöden.