År 2010 såldes akvarellen Sommarnöje från 1886 på Stockholms auktionsverk för rekordsumman 26 miljoner kronor. Ett imponerande belopp med tanke på att konstnären började sin bana med att tälja trägubbar hemma i Dalarna.
Anders Zorn föddes 18 februari 1860. Hans mamma, Grudd Anna Andersdotter, hade året innan arbetat med buteljsköljning på ett bryggeri i Uppsala. Den tyske bryggarmästaren Leonard Zorn fick upp ögonen för den söta dalkullan och inom kort blev hon gravid. Pojken fick aldrig träffa sin far, utan växte upp hos morföräldrarna på Gruddgården utanför Mora. När han vallade djuren brukade han roa sig med att tälja figurer av trä som väckte allmän beundran.
När Leonard Zorn avled 1872 lyckades Grudd Anna utverka ett arv på 3 000 kronor för den oäkta sonens räkning, pengar som räckte till tre års skolgång. Som fjortonåring ställde Anders Zorn ut sitt första verk, en träfigur föreställande Karl XV till häst, på en slöjdutställning i Uppsala.
Med ekonomiskt stöd från fruarna i Bryggmästarföreningen kunde Zorn fortsätta sin utbildning, och 1875 blev han antagen till Konstakademien. På elevutställningen 1880 ställde han ut akvarellen I sorg. Porträttet av en ung kvinna med ett tunt flor över ansiktet var mycket skickligt utfört. ”Det är länge sedan vår unga svenska konst bjöd något så vackert och livgivande”, skrev en kritiker.
Framgången ledde till att Anders Zorn anlitades som porträttmålare av Stockholms borgerskap. Han kunde med stolthet vända sig till Bryggmästarföreningen och tala om att han inte längre behövde deras hjälp.
Zorn träffade sin blivande hustru, Emma Lamm, när han målade ett porträtt av hennes systerson. Hon kom från en rik judisk köpmansfamilj, och Zorns inkomster var inte tillräckliga för att familjen Lamm skulle godkänna honom som svärson. Paret förlovade sig därför i hemlighet i maj 1881.
Vid den här tiden förväntades unga konstnärer åka utomlands för att utveckla sitt måleri. Medan de flesta av generationskamraterna reste till Frankrike valde Zorn att bosätta sig i England. Hans plan var att göra karriär som porträttmålare, och han satsade stort.
Han skriver i självbiografin: ”Det fick nu bära eller brista. Det gällde att slå sig fram, bära plank eller svälta ihjäl.” Han köpte dyra kläder på kredit och hyrde en ateljé på en fin adress. Investeringarna gav resultat och snart strömmade beställningarna in. En svensk greve som hjälpt honom att förmedla kontakter var orolig att bondsonen skulle göra bort sig hos överklassen. ”Jag fick av Piper förhållnings-order om hur bete mig i så fint sällskap med bordsetikett, hur lägga kniv och gaffel etc […]”, berättar Zorn.
År 1885 kunde Zorn äntligen gifta sig med Emma Lamm, och paret gav sig iväg på en lång bröllopsresa till Istanbul, Grekland och Italien. Hösten 1886 köpte Zorn en bit mark i Mora dit han flyttade ett timmerhus från sin morfars gård. Paret tillbringade somrarna i Sverige och resten av året utomlands, mestadels i Paris där de två var bosatta i åtta år.
Zorn övergick till att måla i olja och blev ett stort namn internationellt. Han gjorde sammanlagt sju resor till USA där han skapade sig en förmögenhet på sitt porträttmåleri. 1911 målade han ett porträtt av presidenten William Taft. Tavlan hänger fortfarande i Vita huset. I USA kände Zorn sig uppskattad eftersom han som en ”self-made man” motsvarade det amerikanska idealet. Hemma i Sverige plågades han av mindervärdeskomplex och upplevde att han trots sina framgångar aldrig blev riktigt accepterad av borgerskapet.
Vid återkomsten till Sverige 1896 byggde paret ut stugan i Mora, som blev deras fasta punkt i tillvaron. Där målade Zorn många av de folklivsmotiv och nakenstudier av frodiga dalkullor som han numera är mest välkänd för.
Medan Zornälskare beundrar hur ljuset återspeglas i vatten och nakna kroppar har andra tolkat bilderna som uttryck för gubbsjuk voyeurism. Rykten florerade flitigt under konstnärens livstid om att han hade flera oäkta barn på bygden.
Emma och Anders Zorn förblev barnlösa, och äktenskapet tyngdes av Zorns omåttliga alkoholkonsumtion. Paret levde mer och mer åtskilda. Medan Emma Zorn skötte hemmet och engagerade sig i hembygdsrörelsen var Zorn ofta på resande fot.
Under början av 1900-talet nådde Zorn toppen av sin karriär. Men konstidealen förändrades och han hamnade på kollisionskurs med de unga modernisterna, representerade av målare som Isaac Grünewald och Sigrid Hjertén. Den nya generationen kallade nedlåtande Zorns måleri för ”grosshandlarkonst” och anklagade honom för att anpassa sin konst efter vad som efterfrågades av penningstinna beställare.
Zorns utsvävande livsstil tog också ut sin rätt. De sista åren var han svårt alkoholiserad och led av fetma. Sommaren 1920 rapporterar en god vän från Zorns årliga segelsemester i Stockholms skärgård att konstnären är ”alldeles slut efter supning i Sandhamn och har ej kunnat måla på hela tiden”. Den 22 augusti samma år avled Anders Zorn på Mora lasarett, vid 60 års ålder.
Begravningen i Mora kyrka förrättades av ärkebiskop Nathan Söderblom och var så välbesökt att man satte in extratåg från Stockholm för att alla gästerna skulle kunna delta.
Texten är ett utdrag från...
101 historiska svenskar
89 kr»101 utmärkta minibiografier … författarna har gjort ett gediget arbete.« Ölandsbladet
En ny del i succéserien ”101 historiska …” – framstående svenskar från Birger Jarl till Anna Lindh!
Visste du att den svenska sångerskan Jenny Lind upplevde en närmast fanatisk idoldyrkan i London? Eller att kung Karl XIV Johan aldrig lärde sig att tala svenska?
101 historiska svenskar tar med läsaren på en spännande resa genom 800 år av historia. Vi får möta en brokig och fascinerande skara människor, allt från författare och uppfinnare till idrottsmän och politiker. Även några bovar finns med.
Pärlbandet av porträtt skapar tillsammans en berättelse om Sverige, från medeltid fram till våra dagar. Boken ingår i den populära serien 101 historiska… och är skriven av journalisterna Sara Griberg och Lars Edling.
