Artiklar, Boktips

Agneta Horn: Dagbok från stormaktens innersta krets

Agneta Horn

Agneta Horn vägrade att dansa med mannen hon var bortlovad till, den tio år äldre Erik Sparre. Så hade hennes far, fältherren Gustaf, knappast tänkt sig att det skulle gå då han förhandlat om dotterns hand. Han ville knyta vänskapsband, inte få fiender. Men Agneta stod på sig och den här slottsbalen var långt ifrån enda gången hon såg till att göra friaren till åtlöje. I hennes ögon var Erik en fånig medelmåtta, inte den tappre soldat hon önskade sig.

Genom sin från tiden unika dagbok ger hon en god inblick i sitt liv och sina val med ett rappt och välfunnet språk. Som en ovanligt litterär blogg från stormaktstidens innersta krets.

Agneta föddes 1629 i den då svenska staden Riga som första barn till ett av landets mest framstående par, Gustaf och Kristina Horn. Fadern stod kungen nära efter en karriär i kriget och modern var dotter till rikskanslern Axel Oxenstierna. Men kriget skulle snart bli deras olycka och Agneta beskriver misären ingående. Hur hennes mor dör i pesten då Agneta bara är två år gammal, hur de vanvårdas så att lillebror Axel fryser ihjäl och hur hon uppfostras av elaka och snåla släktingar då Gustaf sattes i fängelse. Faster Ebba lär ha smiskat henne »en gång om dagen och stundom tre«. Agneta såg tidstypiskt sina svårigheter som en prövning sänd av Gud. Trösten var morföräldrarna Oxenstierna som stöttade henne i väntan på fadern.

Gustaf gifte om sig snart efter hemkomsten och troligtvis var det på hans bröllop den 14-åriga Agneta förlorade sig i Lars Cruus, en kavalleriofficer. Kampen mot familjen för att få gifta sig som hjärtat ville i stället för efter deras planer blev intensiv. Hon vann och följde maken ut i Europa på fälttåg. Blott 34 år gammal avled han och Agneta följde förkrossad hans kropp hem till Sverige. Hon var då själv 26 år och sliten av både livet i fält och täta graviditeter. Redan året efter dog fadern vilket utlöste en bitter strid om arvet med hans andra familj. Den gick ända upp i Svea hovrätt innan Agneta vann och blev en mycket förmögen kvinna. Hon ägnade återstoden av sitt korta liv åt att kompetent sköta sina gods och fostra sina barn.

Blott 42 år gammal avled hon och dagboken skulle gå i arv och glömmas bort innan den 1885 återupptäcktes på Uppsala universitetsbibliotek. Redan följande år publicerades delar av den i tidskriften Dagny och 1908 utkom den som eget verk.

Relaterade blogginlägg