Första biografin om Lydia Wahlström – en central figur i kvinnorörelsen
Ständigt var hon i farten, Lydia Wahlström, och alltid med samma fokus total jämställdhet mellan man och kvinna på alla områden. Hon älskade att stå på estrader och att gå i närkamp med sina motståndare. Men bakom den trotsiga fasaden fanns ett inre sjudande liv med höga toppar och djupa dalar, något som få kände till. Här doldes hennes osäkerhet mot män och nära relationer med kvinnor som avlöste varandra under ett långt och intensivt liv.
Ingrid Pärletun har skrivit den första biografin över en av centralgestalterna i den svenska kvinnorörelsen.
Läsaren får ta del av Lydia Wahlströms liv med dess många höjdpunkter: hon var den fjärde kvinnan som disputerade i Sverige, ledare för kvinnornas rösträttskamp, fick titeln professors namn år 1939 och var frontfigur för demokratiska värden under 1930- och 40-talen. Talarstolen liksom katedern var hennes älsklingsplatser.
Uppväxten är inte lätt för Lydia Wahlström – föräldrarna har önskat sig en son, tre äldre systrar läxar upp henne och mamman hamnar på hospital. En trygg far blir hennes räddning. Som student i Uppsala möter hon en ny värld med studier och en stor portion umgängesliv. Pappan får gräva allt djupare i plånboken och kallar henne för överliggare. I Klara Johanson möter hon den stora kärleken och får uppleva den ömhet som mamman aldrig gett. Men Lydia sviker Klara och även nästa kvinna som kommer in i hennes liv.
I Stockholm fäster hon sig vid en ny kvinna, Anna Gustafson. Men allt förändras när Anna möter sin stora kärlek och än mer när Anna några år senare gifter sig. Under dessa kaosfyllda år skriver Lydia böcker på löpande band och gör karriär i den kvinnliga rösträttsrörelsen. Men efter två år som ledare tvingas hon bort under förödmjukande former.
Under ett decennium finns hennes sjukgymnast Karin troget i hennes närhet och stöttar när så behövs. Lydia fortsätter med sitt historiska författarskap och tar sig an en ny genre – romaner. Hennes första roman beskriver henne själv i form av en självgod präst, en erotoman som under studentåren passerat flera förlovningar. När Lydia fyllt femtio år avlöses Karin av en tidigare elev, Anita Nathorst. Hon och Lydia delar intressen men är varandras motpoler – Anita uppskattar stillhet och ro medan den rastlösa Lydia ständigt är i farten. Efter drygt ett decennium blir det ett abrupt avslut.
I föreningsliv, kvinnokamp och arbete för demokratiska värden möter Lydia ett brett spektrum av sin tids frontfigurer inom kultur, media, utbildning, kyrka och politik. Arbetstakt och engagemang består långt in i pensionärslivet. Men med åren blir hon besviken över kvinnokampens dåliga resultat – nya goda lagar till trots. Kvinnorna har inte tagit för sig, männen lägger krokben och deras dominans består. Till en undrande journalist säger hon att kampen måste fortsätta så länge det finns en man som gör kvinnan mindervärdig – det är lika sant nu som då.
Ingrid Pärletun har genomfört omfattande arkivstudier med mer än 3000 brev
Lydia Wahlströms liv berättas kronologiskt och kompletteras med tematiska inslag för att fånga ett aktivt liv med många grenar. Privatlivet med dess rika sociala umgänge får ett stort utrymme och är sammanvävt med det offentliga livet. Författaren går i närkamp med Wahlströms ibland ganska stormiga relationer med andra kvinnor och utdrag ur brev visar inre tankar i goda och svåra stunder.
