Kvinnor i strid

En bok som utmanar våra föreställningar om kvinnors roll i historien

Trots det stora antalet militärhistoriska böcker som finns är det väldigt få publikationer som skildrar kvinnors deltagande i krig. Men genom att studera ämnet kan man säga något nytt både om kriget som sådant, om könsroller och om kvinnohistoria.

Kvinnor i strid tar sitt avstamp i 1600- och 1700-talen, då krig utgjorde många människors vardag. I arméernas följen fanns tusentals kvinnor som fungerade som servicepersonal: de tvättade och lagade mat, bar utrustning, vårdade sjuka och var med under plundringsräder.

Eftersom det var förbjudet för kvinnor att vara soldater förklädde sig många till män för att kunna ta värvning. Armén eller flottan gav dem en säkrare och enklare tillvaro, inte minst ekonomiskt, än de annars skulle ha varit hänvisade till. Däremot gjorde myndigheterna under 1800-talet allt för att tränga undan de kvinnliga arméföljeslagarna. Istället gjorde de professionella kvinnorna, med Florence Nightingale som pionjär, entré som sjuksköterskor och läkare i uniform. Deras insatser för den militära sjukvårdens utveckling är utan motstycke, men de motarbetades av många inflytelserika män i sin samtid.

Före och under första världskriget grundades hundratals paramilitära kvinnliga organisationer i de krigsförande länderna. I Ryssland kom tusentals kvinnor att tjänstgöra som regelrätta soldater, utbildade för strid vid fronten. En av dessa var Maria Botjkareva, grundare av den historiskt unika Kvinnornas dödsbataljon. I Storbritannien fanns Flora Sandes, som tog värvning i den serbiska armén och avancerade till kapten. Hon hade aldrig känt en större frihet än den hon fann i skyttegravarna.

Under andra världskriget fanns kvinnor med vid alla krigsskådeplatser. I Sovjetunionen tjänstgjorde drygt 800 000 inom militären, varav 200 000 var vid fronten, bland annat som prickskyttar och stridsvagnsförare. I andra länder var de sjuksköterskor, läkare, piloter, mekaniker, chaufförer, luftvärnssoldater och underrättelsepersonal.

I Vietnamkriget tjänstgjorde fler än 10 000 kvinnor på den amerikanska sidan – de allra flesta som sjuksköterskor. I de nordvietnamesiska trupperna var en tredjedel kvinnor.

Anna Larsdotter skriver levande och spännande om ett viktigt ämne i historien

Trots att kvinnor alltid har varit absolut nödvändiga för de militära företagen är de nästan utraderade ur den traditionella historieskrivningen. Bokens huvudlinje är kronologisk, men varje avsnitt berör också ett särskilt tema som belyser hur kvinnor agerade och tilläts agera i krig under en viss period.